Väntat - förr eller senare

Då har det hänt som vi tyvärr har väntat skulle hända förr eller senare...igen. Bertils hjärntumör har börjat "röra" på sig.
Senaste MR undersökningen visade på en "skugga" som läkarna kallar det, vad de då egentligen menar är naturligtvis att tumören blivit aktiv igen.
Det är ganska exakt fyra år sedan, (februari 2008), Bertil blev diagnostiserad med Glioblastoma Multiform (grad 4), en av de värsta hjärntumörer som man kan råka ut för.
Efter operation, strålning och cellgiftsbehandling 2008, höll sig tumören i schack ända fram till april 2010 då första bakslaget kom.
Då började en tuff behandling med cellgifter i en cykel på 28 dagar, 23 utan och fem med, och så har han hållit på i ungefär två års tid nu. Han skulle ha börjat på sin 27:e cykel i onsdags, men neurologen ringde från Lund i tisdags och sa att han inte skulle börja behandlingen den här gången.
I stället kommer det att bli en kortare period med ny strålbehandling. Exakt hur många vet vi inte ännu, det får vi reda på på onsdag när han ska ner till onkologen och strålenheten i Lund.
Då blir det samtal med en onkolog och sedan till strålenheten för CT röntgen inför strålningen. Jag hade nästan glömt hur turerna går kring allt det här, men när karusellen väl börjar snurra på igen så minns man hur hela maskineriet funkar.
Bertil tar allt det här med ett visst lugn torts allt. Det beror nog till viss del på att han har svårt att ta in all information som haglar över oss för tillfället. Det är inte lätt att hänga med när man är så pass "sjuk i huvudet" som han är.
Alla cellgiftsbehandlingar gör också att hjärnan inte hänger med när det gäller minne och även förmågan att kunna uttrycka det man vill säga. Mycket av det han vill ha sagt blir ofta helt galet, så jag har fullt sjå att tyda och gissa mig till vad han egentligen menar.
Det är mycket frustrerande både för honom och för mig. Han blir jätteirriterad för att jag inte fattar på sekunden vad han vill ha sagt, och jag blir förbannad för att han inte fattar att jag inte fattar. Lite av ett moment 22, det går bara runt, runt utan att vi kommer någonstans i våra diskutioner.
Jag är naturligtvis fullt medveten om att han inte kan bättre, men även jag har en gräns när allt bara blir för mycket helt enkelt. Man gör sitt bästa hela tiden, men det räcker ändå inte till tyvärr.
Nu väntar en jobbig tid innan vi vet om den "nya-gamla" behandlingen kommer att fungera ytterligare en gång till. Strålbehandlingen börjar den 28 mars till och med 12 april.

Ornithogalum Dubium

"Blommor är vilsamma att betrakta.
De har varken känslor eller konflikter"
Sigmund Freud

Kram Eva