Egen skörd

Jaha, då hade man skördat sina första egenhändigt odlade gröna bönor. Det blev ju inte något stort skrovmål precis, men de där var idag var jättegoda.

Så här ser plantorna ut. Inte mycket att skryta med men de kommer nog att ge bönor till ett par måltider till tror jag i alla fall ;-)

Det var ju ett tag sedan jag gjorde ett inlägg här på bloggen, men ibland kommer det andra saker emellan som är av större betydelse och mycket viktigare.

Min lilla mamma fick en massiv hjärtinfarkt för ganska precis en månad sedan och har haft det kämpigt sedan dess med operation, sjukhusvård och nu är hon tillfälligt på ett vårdhem för att hämta nya krafter.
Det är inte så lätt att hitta de där krafterna vid 86 års ålder därför kommer det nog att ta ett bra tag innan mamma blir någorlunda sig själv igen.

Just nu är hon en aning förvirrad och vill absolut inte bli lämnad ensam på sitt rum, så den mesta tiden tillbringar hon i dagrummet. Hon har lite svårt med sömnen och så smakar inte maten riktigt bra längre, så återhämtningen tar nog lite längre tid än vad hon själv hade tänkt sig. Hennes största önskan är ju att få komma hem naturligtvis, men det är en omöjlighet så länge som hon inte kan klara sig helt själv.

Lilla mamma har varit en aning otålig så när inte personalen har kommit bums när hon har ringt efter dem. Då har hon försökt att resa sig ur sin rullstol med det resultatet att hon har trillat handlöst i golvet tre gånger.

Första gången fick hon en blåtira, sprucket ögonbryn och sprucken läpp.
Andra gången kunde personalen inte hitta några skråmor, men tredje gången slog hon av en bit på ena framtanden och klagade lite på att det gjorde ont vid bröstbenet. Stackars lilla mamma =(

Nu kan man ju fråga sig varför ingen i personalen kan förhindra att sådant här händer, men i dag får man inte göra något emot patientens vilja som t ex spänna fast henne i rullstolen med ett bälte runt midjan eller hissa upp sidorna på sängen. Vill hon inte sitta fast så får de inte spänna fast henne, och vill hon inte få sidorna upphissade på sängen så får de inte göra det om hon inte godkänner det först. Även om du är dement så får de inte göra något som du inte vill.

När doktorn var hos mamma i torsdags så pratade hon med mamma om just det här med att bli fastspänd i rullstolen för hennes eget bästa så hon inte skulle skada sig igen. Just då gick mamma med på det men sedan när doktorn inte var där så tackade hon nej och då gick det som det gick.

I dag när jag var och hälsade på så fick vi mamma att ta bältet "på prov" för att se hur det kändes. Jag vet inte hur länge det fick sitta kvar, men när jag åkte hem så satt det kvar i alla fall =)
Vi får väl se hur det går.

Apropå gå så har de börjat att träna lite med mamma så hon kommer igång med att gå igen. Det har varit en aning problem med det eftersom hennes krafter är totalt uttömda. Hennes blodtryck låg väldigt lågt när doktorn kollade i torsdags, 90/60 och det är ju på tok för lågt. Inte konstigt att hon är trött och orkeslös. Doktorn skulle se över medicineringen och så ska det tas en hel del prover också, men nu är det ju helg så det händer inget på den fronten innan måndag. Egentligen är det konstigt att man inte kan fixa sådant även fast det är helg. Man är ju lika sjuk då som på vardagarna...eller?

Hur ska det gå för lilla mamma, det kan man ju undra? Det kan bara tiden utvisa, så vi får väl utrusta oss med en massa tålamod.

Ha en bra dag och ta vara på varandra!

Kram Eva