Vad ska man göra?

Jag har fortfarande svårt att gapa efter mitt senaste tandläkarbesök i tisdags, och till råga på allt så gör det ont i bihålorna på den sidan. Kan just undra om det har ha något samband med all bedövning jag fick två dagar i sträck.

Tanden är helt smärtfri, så antingen har jag en förkylning på gång eller också är det som sagt något annat skumt på gång. Om det fortsätter så här i morgon får jag kanske uppsöka min lilla "tant" doktor, eller är det kanske tandläkaren jag ska ringa? Suck!

Försökte ringa neurologmottagningen i Lund i dag, men det var ju stört omöjligt att få prata med en fysik person. Jag provade fyra olika telefonnummer och kammade noll på alla.
Jag skulle försöka att få tag på en sköterska på dagvården pga att Bertils läkare har skrivit ut ett mycket konstigt e-recept på Temodal inför hans nästa cellgiftsbehandling 22/9. Bertil ska ta 2x200 mg/ dag (400 mg som är maxdos) i fem dagar. Sammanlagt blir det 2000 mg...eller hur?
Läkaren har bara skrivit ut 180 mg tabletter (2x180=360, sammanlagt blir det 1800 mg), och hur jag än räknar och trixar så går det ju faktiskt inte att få ihop det till 400 mg/dag. Vet inte vilken skola den läkaren gick i. Fast jag hade bara en etta i matte när jag gick ut nian vet jag att den ekvationen inte kan gå ihop!

Nu är det kört för den här veckan för de har bara telefontid tisdag-torsdag 9-15, och på onsdag nästa vecka ska Bertil starta sin femte cykel av sex. De här tabletterna är inget som man bara kan gå in och få samma dag utan de måste beställas i tid eftersom det tar några dagar för Apoteket att få hem dem.
Fy vad trött jag blir på sån't här krångel!!!

När man är nere i Lund så säger sköterskan alltid innan man går därifrån: "Är det något så är det bara att ringa". Jo visst det är ju lätt för dem att säga, men hur lätt är det när de för det första bara är där tisdag till torsdag och när de väl är där så kan man inte nå dem. Den dagen man behöver dem så blir det naturligtvis just då de inte är där. Är det då för mycket begärt att de svarar i telefonen när de väl är där. Det gäller ju faktiskt rent ut sagt livet. Nu är jag riktigt förbannad! Grrrrrr!!!!

Kanske det ordnar sig ändå eftersom dosen eventuellt sänks om blodproven som Bertil måste ta två gånger, onsdag och måndag innan cellgiftsstarten, visar på lägre värden på de vita blodkropparna. Men det är ju egentligen inget man önskar eftersom ju högre dos cytostatika han kan ta, desto bättre naturligtvis. Hittills har hans blodprover varit bra, så det vore ju bedrövligt om de just denna gången skulle vara låga.

Tur att Bertil har en frisk fru som inte yrkesarbetar, för det är näst intill ett heltidsarbete att ta hand om allt som ska fixas när en person får en allvarlig sjukdom. Det är inte bara sjukvården som tar tid. Även Försäkringskassan var tidsödande innan Bertil fick varaktig sjukersättning (tidigare Sjukpension).

Det är ju inte alla som har någon närstående som kan fixa allt sån't här när de blir sjuka. Hur gör dom? Det är ju inte lätt att både var sjuk och sedan behöva ta hand om och hålla reda på allt runt omkring också. Det ligger mycket i det att "man måste vara frisk för att kunna vara sjuk".

Ha en bra helg!

Kram Eva