måndag 14 april 2014

Livet går vidare

Precis som den lilla bäcken på bilden nedan så rinner livet vidare. Jag saknar min Bertil, men jag får ta varje dag som den kommer...utan honom. Tröstar mig med att han slipper plågas mer. De sista ca tio månader av hans liv var bara en enda lång utförsbacke. Nedbrytandet av hans kropp och psyke var även en plåga för mig att bevittna.
 
Om det hade funnits en Gud så borde han ha förskonat Bertil först och främst från att få en så hemsk sjukdom som en hjärntumör (Glioblastoma Multiforme), och sedan från alla hemska behandlingar och smärta som han fick utstå under de fem och ett halvt år som han/vi visste att han hade sjukdomen. (Att veta exakt när fanskapet började växa kan man ju aldrig ha en endaste susning om).
 
Om det hade funnits en Gud så hade han inte heller tagit vår son Peter ifrån oss för snart 22 år sedan (25 april 1992). Varken Bertil eller Peter hade gjort någon eller något ont i sina liv.
 
Jag är och förblir ateist!
 

Nu får vi hoppas att våren snart är här med lite värme och skir grönska.
Kram Eva



2 kommentarer:

Maria sa...

Kram finaste mamma!

Eva Hagbjärn sa...

Kram tillbaka till dig Maria <3